I lördags skulle jag springa långpass. Dvs runt sjön här, drygt 11 km. Jag hade hundarna med mig för att de skulle få springa av sig lite.. I luften låg en väldigt tät dimma, som var mer som en lätt dusch. Grusvägen var omväxlande klabbig, blöt eller isig, dvs tunglöpt. När vi kom ut till asfaltsvägen igen kopplade jag hundarna och det är då Enya blir jobbig. Så fort en bil kommer bakifrån blir hon lite paralyserad och måste gå jättelångsamt för att kunna titta på bilen. Efter ett tag tröttnade jag på att dra fram henne, så jag fäste hennes koppel i Alfons halsband och tänkte att han skulle göra jobbet istället. Under tiden pausade jag GPS-klockan. Ca 2 km senare upptäcker jag att jag inte satt igång klockan igen. Suck. Så nu blev mitt 11 km's pass ett 9 km's pass enligt klockan. Så jag kom hem trött, blöt och irriterad och hoppade in i bastun. Efter bastubadet var jag på bättre humör, sen räckte det med en blick på Axel för att humöret skulle upp på topp igen. :) Min solstråle!
Härliga tjällossning....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar