1e juni. Officiellt sommar! Och en helt underbar dag! Här sitter jag i trädgården och njuter av en kopp kaffe, efter en morgon som började med kyrkobesök och sen långpass löpning för att ta sig hem. 20 km i strålande sol, och sedan ett dopp i poolen när jag kom hem. Man kan allt ha det mycket, mycket värre! :-)
"Becka springer"
- om livet på landet, livet som mamma, och om kärleken till löpning såklart!
söndag 1 juni 2014
torsdag 29 maj 2014
Testperson för LGG3???
Jag har ju varit testperson för smartson ett tag nu.. Testat knäckebröd, pizza, kattmat.. Men skulle ju gärna vilja testa nåt met "på riktigt"! Så när chansen kom att få testa LGs nya lur G3 så nappade jag direkt! Chansen att det ska bli jag är ju inte så stor men hoppas kan man alltid! Har varit riktigt spännande att se hur den står sig mot min kära samsung galaxy s4! Kameran är jag särskilt nyfiken på. Så håll tummarna nu så KANSKE det kan bli jag!
#lgg3smartson #smartson
lördag 24 augusti 2013
Tävlingsform!
Nu är jag i form. Annat kan man inte säga! Persade idag på tävling på 6 km. 26.09 blev resultatet och det räckte till en 2 a plats. Vart ska detta sluta? :-)
Tur att det inte är fokus på utseende i löptävlingar.. ;-)
Tur att det inte är fokus på utseende i löptävlingar.. ;-)
posted from Bloggeroid
måndag 24 juni 2013
Klara, färdiga, gå!
Måste nog säga att formen är tillbaka igen. Jag springer långt, ganska lätt och hyfsat fort. Jag springer så mycket jag kan, eftersom jag älskar det, och mår som allra bäst efter ett löppass. Men såhär i semestertider är det inte helt lätt.. Är man t ex på en ö som är en km i omkrets så har jag faktiskt inte lust att springa fram och tillbaka på den 200 meter långa vägen, utan då får det bli fler vilodagar helt enkelt. Dagar att bara mysa med mina prinsar! ♥
Jag och lillprinsen
Jag och lillprinsen
posted from Bloggeroid
söndag 16 juni 2013
Löpning - balsam för själen
Denna vecka har varit en ganska bra vecka.. Dels blir ju allt lite lättare för varje vecka som går, och dels har jag fått fler mil i benen än vad jag brukar. Mår kroppen bra så hänger ju psyket på som bekant. Löpning är terapi vill jag hävda.
Denna vecka har jag varit dålig på vilodagar. En enda blev det. Idag känns visserligen vaderna något stela, men i övrigt känns kroppen rätt fräsch. Vilodagar kanske är lite överskattade? ;-) Nej, skämt åsido, jag skulle inte vilja/orka träna 6 dagars löpning varje vecka, men kanske varannan eller var tredje för att utmana psyket att fortsätta springa även om det känns tungt.. Löpning är en tredjedel kondition och två tredjedelar psyke. Åtminstone för mig.
Denna vecka har jag varit dålig på vilodagar. En enda blev det. Idag känns visserligen vaderna något stela, men i övrigt känns kroppen rätt fräsch. Vilodagar kanske är lite överskattade? ;-) Nej, skämt åsido, jag skulle inte vilja/orka träna 6 dagars löpning varje vecka, men kanske varannan eller var tredje för att utmana psyket att fortsätta springa även om det känns tungt.. Löpning är en tredjedel kondition och två tredjedelar psyke. Åtminstone för mig.
fredag 7 juni 2013
Som vanligt?
De flesta dagar känns det mesta som vanligt nu, som om tvillingarna aldrig har funnits, eller som om man bara drömt alltihop. Det är nog kroppens försvarsmekanism misstänker jag.
Men även när man tänker på våra fina pojkar, så känns det något lättare nu än tidigare. Axel pratar om "Vavvid och Lins" emellanåt, och det känns fantastiskt att han har någon form av relation till dem, och att han kommer ihåg dem.
Livet går vidare i vår lilla familj. Även om vi saknar våra små pojkar oerhört mycket, och skulle ge allt för att de skulle vara i livet, så har vi det ändå ganska bra tillsammans, bara vi tre.
Lilla familjen
Men även när man tänker på våra fina pojkar, så känns det något lättare nu än tidigare. Axel pratar om "Vavvid och Lins" emellanåt, och det känns fantastiskt att han har någon form av relation till dem, och att han kommer ihåg dem.
Livet går vidare i vår lilla familj. Även om vi saknar våra små pojkar oerhört mycket, och skulle ge allt för att de skulle vara i livet, så har vi det ändå ganska bra tillsammans, bara vi tre.
Lilla familjen
posted from Bloggeroid
fredag 17 maj 2013
Hur laddar man för den värsta dagen i ens liv?
Imorgon är begravningen. Jag är livrädd inför dagen och känner ett starkt flyktbeteende. Jag vill krypa ur mitt skinn och skrikande springa långt långt bort. Är det detta som kallas ångest? För tredje gången i mitt liv har jag tagit en sömntablett. Behöver jag tillägga att samtliga tillfällen skett inom loppet av 3 veckor... Hoppas nu att jag får sova, och hoppas att jag upplever morgonen som ett vackert avsked istället för att enbart känna avgrundsdjup skräck inför fsktumet att jag aldrig någonsin mer får vistas i samma rum som Arvid och Nils, våra underbart fina tvillingpojkar.
Hej ångest, och förhoppningsvis godnatt.
Hej ångest, och förhoppningsvis godnatt.
posted from Bloggeroid
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)