Tankar från soffan

Jag och magen sitter vid kaminen, har precis klämt i oss tre pannkakor och lite surkål (och nej inget av det är någon craving, men jag fullkomligt älskar surkål och kan tydligen äta det till allt..) och pustar ut efter en hundpromenad på ca 5 km. Ingenting egentligen och ändå har jag känslan av träningsvärk i benen. Benen känns inte ens fräschare av mina stödstrumpor heller, suck. (Och kompressionsstrumpor som ska vara så bra!?)

En stor del av mina lediga dagar spenderar jag här i soffan, med tröjan upprullad över magen så jag kan ses bebisens minsta rörelser. Är fortfarande mer fascinerad av det skådespelet än av den mest spännande thrillern.. :) 58 dagar är det kvar nu. Och jag vet att efter nästa helg kommer dagarna rulla på ännu fortare. Jag brukar tycka att advents- och jultiden är den tid på året som går allra allra fortast, men det kanske är för att jag njuter av varenda sekund och knappt vill att det ska ta slut. Men när det gör det denna gång så börjar allvaret snart. Då blir vi tre istället för två och jag får vara hemma hela dagarna, åtminstone till en början. Underbart! Låt livet börja!! Fram för fler filosoferande dagar i soffan, men i sällskap av den bästa skatt som livet kan ge!

Min bästa vän soffan!

Tänker tillbaka..

..på 17 oktober 2009. Min första - men inte sista - mara. Upptäckte att en kompis lagt in målgången på min mobil..

Förmodligen tröttaste ögonblicket i mitt liv, so far... Men jag vill gärna köra igen! Växjö Marathon 2011 - here I come. Alternativt Lidingö 2011. Eller ja, hmm, vi får se vad jag orkar med.. Jag har ju faktiskt inte fött barn innan så jag vet inte riktigt vad jag har att vänta mig. Nuförtiden blir jag ju trots allt helt slut av att gå snabbt uppför trappan till övervåningen... :S

Men visst blir man lite peppad av att tänka på att jag hade drygt 42 km i benen när jag kom "spurtande" i målgången.. :) Och så sliten var jag inte heller.. Gjorde Jönköping osäkert på kvällen och dagen därpå var jag och två kompisar och bowlade.. Men nästa gång ska ändå vara så mycket bättre - och snabbare!

Ett stolt ögonblick! :)

2 månader kvar...

...redan knappt 10 kg plus och sover numera som en kratta. Jag, som aldrig haft problem att sova, vaknar nu flera gånger varje natt! I natt var en av de sämsta sovnätterna i mitt liv men det kan också bero på att vi hade besök av en gosig 4-åring i sängen.. Och är man inte van vid det, ja då kan man i mitt fall inte sova över huvud taget. Det är inte ofta man tittar på klockan och önskar att tiden ska gå fortare så att man får gå upp snart!? Inte nog med att vi hade en gäst i sängen, bebisen sparkade och rörde sig dessutom NON STOP i natt. Och inte lite heller - det kändes som om hela sängen skakade av rörelserna! Det försvårade insomningen något om man säger som så...

Annars mår jag ganska bra. Jobbar ju som vanligt och går ut med vovvarna varje dag. Pappa skrattade idag åt mitt sätt att gå; han tyckte att jag rörde mig som en gammal tant, och kommenterade dessutom att han tyckte att jag såg svullen ut i ansiktet. Tack pappa, vem vill inte höra sånt? Alltid lika kul att känna sig snygg.. Men, som sagt, det är faktiskt "bara" 2 månader kvar nu. Om 2 månader (+- några dagar eller nån vecka) är jag mamma!! Helt otroligt!! Även om jag har vetat det länge nu känns det ändå helt ofattbart att ta in. Gissa om jag längtar efter att få träffa min lilla älskling?

Måste avsluta med något helt annat, nämligen en hyllning till ett internetföretag. För ett tag sen köpte jag en begagnad mobil som var låst till tre. Jag beställde då en upplåsningskod via ett företag som heter www.gnylf.com. Koden hann jag dock inte få innan det redan var dags att lämna in telefonen på service, eftersom den hängde sig och startade om sig konstant. Fick tillbaka telefonen idag, och skulle nu äntligen låsa upp den. Döm om min förvåning när inte koden fungerade! Började dubbel- och trippelkolla alla siffror och kollade sedan på reparationspappret. Där stod det att de bytt någon del som inte sade mig någonting. Kollade för säkerhets skull så att IMEI-koden skrivits av rätt, då det är den de använder för att få fram rätt upplåsningskod. Då ser jag att IMEI-numret var helt annorlunda. De har alltså bytt telefonens innanmäte - inte undra på att det inte funkade! Men vad besviken jag blev, här hade man betalt 299 kr för en kod som jag inte ens kunde använda! Eftersom jag tyckte att det sved lite för mycket att beställa en ny kod direkt så mailade jag företaget och beskrev vad som hänt och skrev att jag hoppades och bad om lite goodwill från deras sida även om jag givetvis hade förståelse för om de inte kunde bistå mig med ny kod utan kostnad. Svaret kom på mail en kort stund senare där de skrev att de självklart ställer upp såhär i juletid och allt, och eftersom jag mailat på ett så trevligt sätt! Snacka om att det gjorde min dag! Hurra för snälla människor! Hurra för www.gnylf.com! Nu ska jag fira med att baka ut mina lussekatter! :)