fredag 16 december 2011

Löpning i mörker

Det finns en sorts löpning som jag verkligen hatar. Hatar, avskyr, DETESTE! Meen, som man ändå måste ta till ibland när tiden inte räcker till..
Det handlar om löpning i mörker. Löpning när man ser en liten ljuspunkt ca 5 meter framför sig, allt annat är bara som en stor mörk vägg. Det har väl också mycket att göra med faktumet att vi bor på landet utan gatubelysning (förutom på stora vägen, där man ändå inte vill springa med vagn och vovvar).

Så det som gäller då är pannlampa och reflexväst på - sen är det bara att bita ihop. Och jag haaatar det som sagt. Jag ser tusen glimmande vargögon i skogsbrynet som bara väntar på att sätta tänderna i mina hundar.. Så döm om min glädje när pannlampan slocknade halvvägs idag. Komiskt nog var min första reaktion "släcker de gatubelysningen redan?". För det blev MÖRKT. Jag har lärt mig att försöka se det positiva i allt. Positivt i detta? Det gick fort hem! ;-)

1 kommentar:

Malin sa...

Åh va skönt med en helnatts sömn :) Finns ju inget bättre än att höra det där jollret!
Det tycker jag att ni ska göra ;)
Men fy, jag hade blivit livrädd om det där hade hänt mig, haha! Fast jag gillar att springa på kvällen men då på ställen där det finns gatubelysning.